Jag ville och arbetade för mer FRI tid

Bortsett från att jag flinat lite hela dagen åt att JAG har en 20-åring, jissus… 😂 så har jag även när jag arbetade ute på soliga verandan känt mig lite nedstämd att jag inte var såhär fri när Hanna var liten.

Jag hör från andra som också är fria och har mindre barn att det är deras varför att vara egen, att styra tiden själv så att man kan vara med sina barn. Själv såg jag inte detta sätt att leva/arbeta förrän mycket senare, mest för att jag var så fast i ”tänket vanligt” med ”såhär ska det vara”. Tänk så fel jag hade. Tänk om jag ändå hade vetat det jag vet idag.

Men det var och är aldrig försent. Det finns även ett framåt, för mig och för alla som vill förändra och skapa något bättre än bara vara nöjd. Och Hanna må vara 20 år och kallas vuxen… men hennes mamma kommer finnas där med närvaro. Men även med energi och glädje som är några av de sakerna jag kände miljondubblades när jag sa upp mig helt för 1 år sedan.

”Jag har inte tid” tjatade jag sönder till alla jag kände för några år sedan och ja, precis, det var det jag inte hade men ville ha så det var precis det jag arbetade för. Sååååå värt det!!! ❤️

Men jag fortsätter höra kommentarer om att man inte har tid att förändra… nä, tid är inget vi har eller får mer av, inte heller förändring eller rätt läge att NU passar det… Så sitter du där och vill ha förändring… du har ett val. Antingen fortsätter du bita ihop, släcka bränder, vara nöjd med att vara nöjd och biter ihop lite till eller… så mailar du mig med ett ”hjälp mig” så delar jag med mig av mina bästa tips.

Jag tror på att dela med mig och hjälpa andra, kan inte vara meningen att jag ska sitta inne med allt jag lärt mig på min resa ❤️

Vi avslutade denna dag som vi började, Hanna och hennes båda föräldrar. Med samtal, fika och skratt. Så tacksam. Så lycklig 

Min egen chef

Igår sa chefen: ”Ta sovmorgon och ta sen mysfrukost med farföräldrarna” och jag är så lydig så… 😉

Frukost och fina samtal och NU är jag hemma igen och redo att börja jobba. Nu ser jag också att listan är lååång, vaddå laddad och redo för att kavla upp ärmarna and do the work!
Går dock lättare i solen med en skål jordgubbar. Och samtidigt få lite färg på de där vita benen… underbart väder ute 

Cykelrekord och pannben

FYRA varv runt Ivösjön och så lite till för att få jämna siffror så sätter nu check på nytt cykelrekord och 20 mil 😎💪🏼🚴‍♀️ Alltså, det känns… haha ja, det känns 😂

Första gången jag cyklade 1 varv så sa Hannas pappa: ”Bra men sen ska du cykla 4 varv” 😂 Så redan då bestämde jag mig för att fixa 4 varv och ja, sjukhusvistelsen sköt upp det lite men nu är det klart 😎 Och jag utnämner mig nu till Ivösjönruntexpert, ni kan fråga mig om allt, jag kan nog det mesta nu… 😉

Idag fick kroppen jobba och munnen vara tyst och LADDA OM för morgondagen för då ska Team Rynkeby Kristianstad till Trygga Fitness kl.18.00 för att prata om projektet så kom dit och lyssna, få svar på frågor och lite inspiration och energi. Vi syns där 🌟

Haha jissus, 4 varv själv, hallå pannben 

 

Omge dig med diamanter

”Du har förändrats” sa personen framför mig för en tid sedan med en min som om det inte var bra. Själv blev jag superglad! ”TACK” utbrast jag glatt! 🌟

För det hoppas jag att jag gör!
Jag säger ja, jag provar, hoppar på tåg och som till och med jag får hoppa av för det gick inte som jag tänkt… men då har jag lärt mig något och hoppar på nästa. Provar, lär mig nya saker, är lyhörd, frågar, vill verkligen lära mig och under processen så både utvecklas/förändras jag som person, hade varit lite tråkigt om jag känt att jag varit färdig människa vid 40 liksom… 😉

Och på ett tåg/båt mötte jag dessa Lindor, rättar sagt 15 månader sedan och BANG vad de flög in i mitt hjärta! Och igår kväll togs detta kort på oss och ja – energi, skratt och äkta glädje, jag blir så glad! För det är just sådana här människor man ska hålla sig runt! Som ger denna må-bäst-känsla!

Vilka ger dig energi? Gapskratt, glädje, lyfter och gläds med dig när det händer saker, äkta människor som är bra för dig?
Livet är liiiite för kort att vara runt surisar, skitsnack, prata bakom rygg och småpikar, vänd ryggen mot sådana människor så ska du se vilka diamanter det finns därute 💎

Linda och Linda är två av mina, tack för att ni lyser upp mitt liv lite extra 

Trött på jobbet/ekorrhjulet?

Just nu är det mycket cykling för mig då jag snart ska cykla till Paris men Facebook påminner mig om vad som hände för 1 år sedan vid denna tid, jag hade en nedräkning. Jag sa upp mig i april och då var det som om luften gick ur mig… När jag skrev nedräkningen för 1 år sedan kände jag att jag inte bara var glad för att äntligen kunna arbeta med mitt företag och leva det liv jag drömt om, jag kände också att jag var ledsen. Och trött. Det tar på krafterna att bita ihop så länge som jag hade gjort, det kändes också sådär att lämna den sista dagen efter 16 år på samma företag som om det bara var ännu en arbetsdag…

Idag ser jag tillbaka och jag vet hur ledsen och trött jag var, men idag ser jag också allt jag lärde mig av att vara i just denna situation. ”Det handlar inte om hur man har det, det handlar om hur man tar det” och underskatta aldrig drivkraften att komma från något som att till något.

4 pass kvar… 🙏🏼
Det är mycket känslor. Tankar, planer, trötthet och nedräkning. Mycket framåt men också tillbaka där allt började. 
En längtan efter något mer än att varje år skulle se ut exakt som förra året. Det öppnades upp när jag slog vad med min dotter Hanna, började träna. Det var också där den modiga sidan vaknade och tack vare detta startade jag LADDA OM och åkte till Thailand, där mötte jag så många som var utanför ekorrhjulet. 
Det var där jag slutade låta drömmar vara drömmar, där jag förstod att det var jag och bara jag som hade makten att förändra. 
”She designed a life she loved” Yes I did… ⭐️⭐️⭐️
4 pass kvar… 🙏🏼 

3 pass kvar..🙏🏼
Jag minns dagen då jag grät. Dagen då det brast, droppen som rann över och jag kände starkt att jag måste bestämma mig – kämpa för att det skulle bli bra där jag var eller kämpa för att komma dit jag ville… Var skulle jag lägga min tid och energi på? 
Valet var inte lätt för jag fick bita ihop lite till men valet var rätt.
Jag eller ingen annan har överdrivet mycket energi eller tid, det är också vårt val var vi vill lägga den på. Sedan den dagen har jag också gjort något exakt varje dag för att komma framåt. ”Är du inte arg eller bitter?” Jag får den frågan ibland och visst kan jag bli arg när jag tänker på det men mest känns det som att det var just detta och dem som gav mig mitt enorma driv och gjorde mig stark. Det blev mitt bränsle. ”I worked for it” Yes, I did… ⭐️ 3 pass kvar… 

2 pass kvar..🙏🏼
”Klart att det gått bra för dig, du har ju…” och så miljoner förklaringar. Jag har inga småbarn, jag har stort nätverk, jag är social, jag hörs, jag har ingen man mm och ännu mer mm. 
Jag har lyssnat och lyssnar och ibland vill och faktiskt svarar jag: ”Eller så har jag bara gjort ett bra jobb” 
Jag har gjort val. Och jag har fått välja bort en del saker men jag har gjort det för jag har sett min resa på lång sikt. Inget händer över en natt. Man får så, så och så och nu kan jag äntligen börja skörda.
Val, rätta och smarta val. Bort med störmoment, verkligen prioritera och planera och så viktigt – omge sig med bra människor runt sig. Som höjer och lyfter, som ger kärlek, stöttar och hejar. 🙏🏼
Jag vet mitt varför, jag vet mitt mål och sedan har jag bara provat mig fram, valt bort och hittat vägar som passar mig. Nu har jag nått ett delmål och fortsätta framåt, glad att jag sått bra och dessutom smart 👌🏼
2 pass kvar… 

1 pass kvar..🙏🏼
Jag är trött. Sista månaden har känts som 2 år… 
Samtidigt känner jag mig förälskad! Vårkänslor gånger miljoner och ibland får jag bara världens största leende. Ibland får jag tårar i ögonen, jag fattar inte att denna dag snart är här, jag är så glad! Ibland blir jag lite orolig. Och inte så konstigt.

En rädsla har funnits inom mig som jag tror många ensamstående föräldrar har/haft, annars hade jag sagt upp mig för länge sedan men nu är min livslust och mål för stora för att göra något annat än att släppa taget och ge sig ut
Det känns pirrigt blandat med stor tillit, läskigt blandat med så galet rätt.
Det känns som ett nytt kapitel, bok, dröm, liv, större än jag kan greppa… och jag ser fram emot friheten att bestämma över alla mina dagar och att arbeta åt mig själv. Vilken toppenchef jag kommer ha… 😉
1 pass kvar… 🙏🏼

Jag bet ihop länge… Det ÄR inget jag rekommenderar och nu när jag då firar 1 år som helst fri så kan jag inte komma på något bättre sätt än att hjälpa någon annan som fastnat lite. Så… Känner du att du är trött på ditt jobb? Eller på ekorrhjulet? Har tankar fastnat och du hade helst av allt bara vända ryggen åt väckarklockan och somna om, städa eller göra vad som, bara att slippa fortsätta vara inte glad?

Maila mig på malin@laddaom.nu innan söndag och skriv lite om vad som skaver med jobb/ekorrhjulet just nu så bjuder jag 5 personer på gratis coachingsamtal och dessa meddelar jag söndag kväll!

Ser fram emot att hjälpa dig att LADDA OM!

Träningsläger på Bornholm med Team Rynkeby

På min privata Facebooksida har jag skrivit om hur mitt ben somnade under en cykeltur, åkte in, blev inlagd och låg på strokeavdelningen i 4 dagar. Jag har kämpat för att försöka komma ifatt och jag har förstått att varenda pass är viktigt så det här var som det var 300 steg tillbaka och dessutom har jag fortfarande stickningar, domningar och svullna ben så ja, hoppet har varit upp och ner. Tveksam inför träningsläger i Bornholm (herregud, mina ben sover ju) men jag följde med och såhär var det i korta drag:

Dag 1. Att avsluta en kväll med solnedgång och gapskratt, det är fint det 🙏🏼
Att cykla 12 mil med knasiga ben, det är skumt det, men jaja, check på det 👌🏼
Nu LADDA OM inför morgondagens cykling med att sova gott och ignorera att jag för tredje dagen i rad måste ställa klockan, jissus vad jobbigt  Detta skrev jag på min Facebook och jag var så glad! Visst var det jobbigt och i början sjukt obehagligt med sovande ben och jag skulle kunnat vara rädd att benet skulle somna helt igen som det gjort tidigare men nej, jag försökte slappna av och det gick bra. 

Dag 2. Cyklade några mil. Tog ett moget beslut. Laddade och laddad. Sjukt besviken. Tårar. En stund för mig själv. Havet. En vän ringde. Gick tillbaka. Släppte dagen. Skön sommarkväll. Åt middag. Flätade. Korvbröd till efterrätt. Frös. Musikquiz. 1 rätt av 14. Nu LADDA OM, ny dag i morgon!
Godnatt säger laddad Malin  Detta skrev jag på min Facebooksida och jag konstaterade att även Isaberg dag 2 verkar vara den sämsta dagen för mig på träningsläger. Jag hade lite mer stickningar i benen på morgonen, och lite i fötterna som gjorde det svårt att klicka ur med skorna så jag vilade en sträcka. Sedan är detta ingen projekt som är mitt utan vi är ett lag och jag vet i början när det pratades om självinsikt ”Laget före jaget”. Och redan där gav jag en tumme upp, lovade att jag kommer aldrig säga emot om det är beslut jag inte gillar. För vad jag än tycker, tänker eller känner, så finns det en grupp som bestämmer vad som är bäst för gruppen men besviken kan och får man vara men man accepterar och går vidare. Och herregud, livet består av besvikelser ibland och det handlar inte om dessa, det handlar om hur du handskas med dem och jag är bra på att LADDA OM. 

Dag 3. Backträning dag 3 och jag var redo! Jag matade på i backarna som var sjukt branta, långa och sega. Har äntligen slutat tänka ”KÖTTA” när jag ser en backe utan lugnt och fint, ett trampsteg i taget, även idag men sen kom en tanke: ”Malin stanna, du kommer att dö” Det var så jobbigt…
Men pannbenet var redo och tanken efter var:
”Malin, hur besviken var du igår?” Jamen se där ja, då gick det betydligt enklare upp… 😉😎 
Jag är nöjd med träningslägret! Både med cykling och antalet gapskratt. Detta projekt går inte riktigt att förklara… och det svajar friskt i tankar, känslor och hopp om att detta kommer att gå, lite extra efter min sjukhusvistelse men… Klarar jag dessa dagar med stickande, domnande knasben, hur bra blir det då när de vaknar… DET tar jag med mig från denna tripp. Tack grymma gänget för allt ni ger, lär mig och för toppendagar 

Detta skrev jag på Facebook och det var så oerhört härligt när både en tår och jag rullade in på campingen efter sista passet, sådan skön avslutning! Härliga dagar, mycket nyttigt, åter igen lärt mig massor och för första gången efter sjukhusvistelsen så känns det riktigt bra och – det här klarar jag! Men jag kände också att jag hade mer så dagen efter begav jag mig ut på en liten runda som blev lite längre än jag tänkt… Och dessa rader och cykling avslutade mitt andra träningsläger med Team Rynkeby Kristianstad.

”Nej, jag vill mer” tänkte jag när vi rullade in på campingen igår en sista gång och träningslägret var slut. Så då bestämde jag mig för att cykla som idag. Ivösjön runt var planen. 
Och är man pigg efter det så kan man lika gärna fortsätta till Sölvesborg. 
Och är man i Sölvesborg så kan man lika gärna fortsätta till Hällevik.
Och är man i Hällevik så kan man ju ändå prova den där (ursäkta mig), jäkla backen…
Och har man kämpat uppför där, så kan man ju passa på att andas ut på Jills veranda.
Och cyklar man åt Blekingehållet, så cyklar man hem genom Valje.
Och cyklar man hem genom Valje så kan man också passa på att ta Smugglarrundan.
Och cyklar man den rundan så kommer man till Gualöv och då måste man ju titta inom Eea.
Och ser man att man är nära en magisk gärna, så måste man förlänga rundan hem så det liksom blir den där magiska gränsen.
Så nu sätter jag check på 10 mil med ett stoooort leende 😎💪🏼🚴‍♀️

Jag i podcasten Drivkraften

Det är häftigt när man möter en annan person som också har energi eller mer, samma energi som jag. Som arbetar och brinner för det man gör, passion och just detta kände jag när jag träffade Malin Rosen som är grundaren av podcasten Drivkrafen.

Det blev ett både kul men också bra samtal och swish så var tiden slut, vaddå hon var proffs för att få sina gäster att vara avslappnade och bara prata. Riktigt kul att få både vara med och att lyssna på resultatet, nu blev jag bara mer sugen på att starta något eget sådant, podcast eller YouTube. Hm. Vad tänker och tycker ni?

Vill ni lyssna på avsnittet så hittar ni det här – http://www.drivkraften.com/avsnitt-28-malin-gustafsson/

Starta och driva eget företag

Jag får ofta frågor hur jag gör, hur jag bygger mitt företag och hur jag tänker om att inte lägga alla ägg i samma korg. Tankar om varumärke, sociala medier, hur jag nätverkar och hur jag prioriterar smartare.

I början av juni kommer en föreläsning om just detta i Kristianstad. Så om du vill starta eget, precis startat och vill ha nya tankar eller bara inspiration, skicka ett mail så får du förtur och säkrar en plats när det släpps – malin@laddaom.nu

 

 

 

Tankar om mitt första cykelträningsläger

Det har tagit några dagar att landa efter träningslägret med Team Rynkeby Kristianstad som vi hade i helgen i Isaberg. Det var så mycket intryck och jag ska se här om jag kan försöka beskriva det på ett bra sätt och jag tänker här då bara projektet cykling, vi har ju även välgörenhetsbiten.

Ett större gäng med samma mål, att cykla till Paris, det är det gemensamma för gruppen och bra grund att alla strävar mot samma. Men sedan lägger vi till en hel del olikheter. Ålder, cykelerfarenhet, våra tankar hur det ska gå till, olika känslor, hur vi tar saker, hur vi upplever stress, hur vi hanterar tankarna som ploppar upp, hur vi är mot varandra, hur vi tar feedback, hur vi tar en backe… säger jag som fortfarande tänker ”kötta” när jag ser en backe men tydligen ska det vara helt annat tänkt…

När vi i vanliga livet lär känna nya människor så är det oftast en startstrecka där man lär känna varandra men här är det lite som att vi hoppar över denna bit för direkt slängs vi in och ska göra något skitjobbigt så vissa sidor hos en får man se lite tidigare och även visar sina egna. Sjukt intressant och sjukt imponerad av Fredrik som ska försöka få ihop oss som grupp, få oss att köra säkert och inget lätt jobb för honom… men han gör det himla bra!

FREDAG – 13 mil var tanken och vi gled iväg in i skog, på småvägar, man hörde vissa som sa hur fint det var men alltså jag hade stenfokus rakt fram, att börja med en vurpa för att jag tittar på utsikten kändes inte som en början jag ville ha… Backarna var jobbiga. Jag fick flera händer på ryggen (inte samtidigt..), jag kämpade och körde på tills Patrick la handeln på ryggen och kände att jag inte hjälpte till att trampa: ”Du kanske ska vila lite”. Eftersom benen helt domnat av så instämde jag och körde åt sidan där servicebilen hämtade upp mig, då vek sig benen helt. Sur satte jag mig i bilen men masserade och fick igång dem så efter 1 mil när vi stannade så hoppade jag ut och sa: ”Jag kan cykla igen”. Liiiite surt att jag missade den där milen… men jag tänkte LADDA OM, snart är det en ny dag, DÅ ska jag köra hela passet!

LÖRDAG – Godmorgon mens… Alltså vad fan… Några mil, jobbigt med backar sedan stopp. Servicebil stannade, frågade vad jag hade ont men jag tog min verktygslåda med ”tillbehör” och sprang ut i skogen. Efter sådär 20 meter kände jag hur kallt det var om fötterna. Kärr. Ställde mig på en sten sedan…. ingen vacker syn, jissus. Mådde illa, ont i magen, tvingade mig att sova och ja, där försvann några timmar. Sedan – piggare. Johanna hade 2 ägg, vid nästa stopp tog jag keso och lite annat smått och gott, energi tänkte jag eftersom jag missat lunchen och nu kände att jag skulle kunnat cykla sista sträckan och det gjorde jag också. Samma känsla som i fredags, surt att inte cyklat hela rundan på 19 mil men det blev i alla fall 7 mil… men nu, LADDA OM, snart är det söndag och ännu en chans!

SÖNDAG – Fortfarande knasmage men sjukt laddad! Inte så mycket backar, gick lugnt och fint, kände mig stark och pigg, fyllde på med energi och det var en jobbig bit där precis innan lunch och jag förstod inte alls Anna som borde sett hur jag kämpade som sa: ”Tyngre växel nu Malin”. I min hjärna så borde hon säga lättare, varför tyngre när det redan var jobbigt liksom…? Jag fick förklaringen och jag fick lunch. Ca 1 mil kvar hörde jag… och jag var så glad för jag förstod att jag skulle klara hela denna dag, eller glad till Fredrik sa att jag skulle cykla med Paul och jag förstod att då var det säkert något jobbigt. Som backar. Och japp. Backar kom, jag fick en hand på ryggen och sen domnade låren av och man undrar ju lite om man ska flagga för det eller ignorera… jag sa något typ ”Åh, mina lår” varpå Paus svarade: ”Cykling känns” Oooook… så jag trampade på. Vi avslutade med backen upp till liften som var låååååång och testa i alla fall sas det och även om jag inte orkade så långt så testade jag. Sedan cyklade vi tillbaka och jag var så sjukt glad att jag klarat en hel dag!

Tror att jag skriver ett annat inlägg om tankar som ploppade upp som popcorn mer än vanligt i helgen, heeeelt galet massa negativa tankar men jag är glad att jag inte utvecklar dem mer eller spänner mig och tänker ”Åh, måste tänka positivt, måste tänka positivt” för det gör jag inte, jag låter helt enkelt de vara och lägger inte så stor vikt vid dem. Men som sagt, annat inlägg.

Svagheter – Japp, jag börjar alltid med det. Samma här, kanske borde bli ett inlägg om den biten och hur jag tänker men lite snabbt tänker jag svagheter – så att jag kan förbättra dem! Kondition, backar, måste lära mig stå lite när jag cyklar är mina svagheter och dessa måste förbättras nu eller helst igår.

Styrka – Pannbenet… Jag kämpar och är fokuserad på uppgiften men är även lyhörd, lyssnar på feedback och rättar till.

Andra saker:

  •  Jag är tyst när jag cyklar. För jag behöver verkligen koncentrera mig på att orka cyklingen och hade jag pratat mycket då så hade jag inte orkat cykla och det är ju ändå den biten som är viktigaste. Så lägger man sig bredvid mig så har man en ganska tyst cykelkompis
  • När jag kämpar och har det jobbigt, så vill jag inte ha någon ramsa ”Åh hej, trampa på” som sägs glatt utan konkreta tips, tystnad eller ”Cykla nu på Malin” är sådant som uppskattas mest
  • Däremot så kände jag efter varje pass att jag gärna vill ha en kram av någon och höra bra jobbat. Det har jag inte riktigt känt tidigare att jag behövt men jo, det kändes faktiskt himla bra så det får jag nog se till att få framöver 🙂
  • ”Det fixar du lätt” hör jag lite då och då från andra och stopp, detta är inte lätt för mig, jag får verkligen kämpa, denna trötthet har jag inte varit med om tidigare så fixar lätt gör jag inte men jag kommer se till att jag ska fixa det
  • ”Malin, är det bara du som har det jobbigt?” Jag är i ett team och jag hade inte fått för mig att berätta/dela med mig hur det går för andra så undrar man om någon annan, så får man fråga denna person, här kommer jag fortsätta bara skriva om mina tankar och funderingar

Dagen efter som i måndags, hade jag inte träningsvärk. Trött och som att jag gjort något men inte mer och man skulle kunna tolka det som att jag hade en superkropp… ELLER… som att jag inte tagit ut det där allra sista. Och det är här tröttheten kommer in, jag kan ta i mer. Så, i måndags stack jag ut och tog en runda runt sjön på 5 mil. I värsta blåsten så tiden var inte så bra men tekniken, shit vad häftigt att märka att man lärt sig massor bara i helgen! Sedan behöver jag kanske inte ropa ”HÅÅÅÅÅLA” när jag är ute och cyklar själv…

Så, först blev det ytterligare 28 mil på lägret som jag var lite sur över att det inte blev mer… men jag rättade till det lite med 5 extra mil. 3 mil idag onsdag och så redan antal trampande mil och jag är nu uppe i 85 mil på 5,5 vecka. Haha, får jag kalla mig cyklist nu eller… 😉

GLAD ÖVER:

  • Att jag (än så länge) har 17 vänner på Facebook som går in och skänker 1 kr mil jag cyklar, till vår teamkassa, där överskottet sen går till Barncancerfonden. Vill du bli vän nummer 18, 19 eller 20 så är det bara att hojta till 🙂
  • Och så är jag sjukt glad över min chef som låter mig ta sovmorgon när kroppen kräver det och att man även kan jobba från sängen när benen behöver vila lite, olalala vad skönt!

I morgon är en ny dag och – ”Cykling känns” 

”Those who don’t jump will never fly”

Jag är och har nog alltid varit bestämd. Vetat vem jag är och vad jag vill och så har jag gått den vägen. ”Så är det” har jag tänkt, fast besluten men nja… allt är inte svart eller vitt, det finns både färger och nyanser och dem missar man när man tänker ”Så är det”

Jag har passerat fyra nolla stadiet och jag flinar lite när jag ser att se flesta beslutet jag tagit har varit från min bestämda sida ”Så är det” men mina absolut BÄSTA beslut här i livet har varit de där jag sänkt detta tänk. Där jag vågat. Litat på andra. Vågat tappa kontrollen. Lärt mig nya saker. Tagit nya vägar. Vågat hoppa.

Först har det känts läskigt, lite oroligt och jag har tvivlat. Tankar som dykt upp och snurrat till det, varit osäker och faktiskt undrat vad andra ska tycka. Men jag har fortsatt. Och det har varit så sjukt nyttigt för mig att lämnat ”Så är det” tänket.

Slutat gå den där raka stigen i livet som liksom redan finns där, istället har jag skapat mig en egen stig. Där njuter jag av alla dagar, inte bara helger och semester. Där har jag inte så bråttom eller saknar tid. Och jag fortsätter ta avstickare för att prova och lära mig nya saker.

En gång provade jag något nytt, hamnade i en öken i Dubai med massa finingar och förstod att där hade jag ju verkligen inte hamnat om jag fortsatt med ”Så är det” tänket.

Man vet ALDRIG vad som väntar om man inte provar… ”Those who don’t jump will never fly”