”Har man inte provat så vet man inte”
Det var många saker som hände när jag slog vad med min Hanna och fick börja träna som rökande latmask, mycket att jag började gilla träning igen efter 17 år men en annan sak som hände var just detta att jag öppna upp. Jag ville prova mer. Och ifrågasätta mig själv när jag hörde mig säga ”Det tycker jag inte om, det kan inte jag, det gillar inte jag” när det kanske inte är något jag provat, egentligen vet eller något jag inte smakat sedan jag var typ 8 år…
Jag provade inte bara att springa 100 m när jag förlorade vadet utan även provade på längdhopp, stav, springa häck, kula, diskus, stafett och spjut. En gång undrade jag också hur det skulle vara att springa uppför Vångabacken, så då gjorde jag det. En annan gång undrade jag hur det skulle vara att gå från Bromölla till Kristianstad, så då provade jag det. Funderade en gång på löparkurs så anmälde mig när Petra Skiöld anordnade en sådan. Trodde att sista passet som var långpass var ca 1 mil men det visade sig vara 2,6 mil och jodå, provar jag inte så vet jag inte och så klarade jag det.
Förra sommaren följde jag Roger som cyklade till Paris med Team Rynkeby och ja, undrar-hur-det-hade-varit-tanken slog mig även då. Men jag gjorde inget mer åt det till att jag sprang på Roger för några veckor sedan… så, jag skyler lite på Roger som lockade iväg mig till informationsmötet. Jag skyller också på honom som sa att man alltid kunde anmäla sig och sedan ta beslut om man kommer med. Jag skyller nog ganska mycket på Roger när jag tänker efter 🙂 Men, det är så många finfina saker jag gillade med team Rynkeby och mina tankar är:
- ALLA pengar skänks direkt till Barncancerfonden. Och nej, jag har ingen koppling till barncancer men tänker att det ska väl inte ursäkta mig för att göra något som jag faktiskt skulle kunna göra. Här skulle jag kunna bidra, det är för en bra sak skull
- Jag är SÅ redo för ny träningsutmaning. Jag minns mitt vad med Hanna som gjorde att jag fick börja träna och sedan även tävla lite också, det var en fantastisk resa och helt obeskrivbar, jag skulle så gärna vilja vara med om det igen
- Jag gillar utmaningar. Jag gillar att utvecklas. Jag gillar att prova saker, vara nyfiken, säga ja och sedan lära mig hur – ”Hur svårt kan det vara?” Ja, det lär jag väl snart märka 🙂
Så jag har sagt ja. Och det känns… haha, det vill ni inte veta… Men cykla ska jag och ja, träna får jag nog också börja göra och jag har verkligen inget bra utgångsläge med träningen men jag är envis, jag har helt frisk från skador (så lugnt och fint för så ska det förbli) och jag är redo och ja, jag hoppas/tror/vet att jag har många som heja på mig detta år. Att det sedan finns ett liiiiitet hinder, det hoppas jag kommer ”rätta till sig” längs vägen… jag har aldrig och tycker inte ens om att cykla….
Får väl lära mig gilla det då liksom – Heja mig, jag ska cykla till Paris!!!
Trackbacks/Pingbacks